Idag har jag spelat årets första golfrunda. Det var svinkallt ute! Och regnade! Men mina föräldrar är så hysteriskt engagerade i sitt golfande att det inte spelar någon roll att man blir lite blöt, spela kan man väl göra ändå!
Förra sommaren testade jag att spela med dom för första gången, vi gick kanske tre eller fyra rundor ihop. Jag tycker det är riktigt trevligt, så i år tänkte jag satsa på grönt kort. Har bokat in mig på en kurs, hoppas nu att Steph väljer att följa med också :)
Utmaningen med golfen för mig är att det inte ska bli ytterligare ett prestationsÃ¥ngestmoment i mitt liv. Jag har för höga krav pÃ¥ mig själv i allt, och golfen är ju extrem pÃ¥ det viset: man räknar slag och poäng och handikapp i oändlighet. Jag vill hitta ett sätt att lÃ¥ta golfen fortsätta vara en trevlig dag ute i solen med min familj, jag vill inte att poängräknandet tar överhanden och att jag blir missnöjd när jag slÃ¥r dÃ¥ligt eller gÃ¥r en dÃ¥lig runda. Det här är skitsvÃ¥rt när det är just poängräknandet som driver de flesta, man övar och övar för att sänka sitt handicap, blir sur när bollen gÃ¥r snett, blir irriterad när man inte fÃ¥r nÃ¥gra poäng pÃ¥ hÃ¥let…
Så det här blir en utmaning för mig. Jag ska INTE planera att sänka mitt handicap, jag ska INTE planera att ta grönt kort ett visst datum. Jag ska ha roligt på golfbanan! Jag ska bli solbränd, spendera många fina glada timmar med min familj, få en massa bra motion och bli glad över slagen jag slår bra.
Och lyckas jag med det – sÃ¥ har jag hittat en sysselsättning att trivas med resten av livet! Tanten som sÃ¥lde kursen till mig var sÃ¥ himla söt och pratade om hur fin gemenskap de har pÃ¥ klubben och hur mÃ¥nga kompisar man träffar och hur roligt vi kommer ha tillsammans. Kombinera det med heldagar utomhus i solen och jag är sÃ¥ld! :)



Senaste kommentarerna